Idagarna så blev mina tankar publicerade. Så är det, i den underbara studenttidningen Spionen. Så för alla er som inte få denhär tidningen så tänkte jag publicera orden här också. Dessutom i lite längre form. Jag har redan skrivit det på Facebook en gång, men tack vare den enormt positiva responsen så känner jag att det funkar att ta upp igen!

Och för er som missat faktumet: Jag är oerhört stolt över att få vara en del av föreningslivet vid Göteborgs universitet.

Ordet sexa kommer ursprungligen från att man höll middag eller supé klockan 6 på kvällen, detta kom sedan att betyda fest eller middagstillställning och finns nu kvar i ord som sexmästeri och svensexa. Ett sexmästeri är således en festförening vid ett universitet eller högskola.

Tänk så mycket värme och kärlek sexmästerilivet bringar till så många individer!

Tänk hur vi stretar på trotts all skit vi får ta från omvärlden som inte vågar ta reda på vad det är vi gör. Tänk på hur mycket skit vi får ta utan någon anledning.

Men tänk också vilka fantastiska kärleks- och vänskapsband som byggs för en livstid och vilket underbart nätverk man själv vävs in i när man får på sig sin rock eller overall.

Tänk på alla engagerade människor som aldrig får den cred som dom borde få. Hur skulle till exempel mottagningsverksamheten se ut utan sexmästerierna? Vilka är det som lägger all sin vakna tid i tre veckor för att de nya studenterna skall mötas upp direkt när de slutar och slussas till en eftermiddag fylld med lekar och utmaningar? Inte är det institutionerna eller fakulteterna. Vi lägger ner vår själ i att ge studenterna en bra studiestart genom att de får ta del av den positiva, vänskapliga andan som knyter sexmästerister samman vid Göteborgs Universitet.

Tänk på MatNatSex, Haddock, Zexet, ReKo, P6, HäVSex, Sexation, Byrå6, SystemSex, Mål Per Mol, SenilSex och alla andra underbara föreningar som förgyller tusentals studenters tillvaro.

Hur ofta får man inte höra "dom där sexmästeristerna" med en mycket nedvärderande ton? Varför skulle vårt arbete vara sämre än någon annans? Jag är personligen överlycklig över det stöd som t.ex. MatNatSex fått från FFS och nu även verkar få från Göta, jag är glad att det finns viktiga inrättningar i universitetet som inser vilket enastående jobb sexmästeristerna gör!

Tänk på alla festresor vi gör tillsammans. Jag tänker inte förneka att det konsumeras stora mängder alkohol. Men uppstår det någonsin oegentligheter? Kanske att det blir höjda röster eller arga ord någon eller max ett par gånger per år, men jag har aldrig hittat en tryggare, mer stabil miljö än den kring sexmästerierna.

Tänk så stolt jag är över min rock, något som många civila inte förstår. Den är trasig, illaluktande och smutsig, men i mina ögon symboliserar den något väldigt vackert. Varje fläck och varje doft den avger är ett minne av en fantastisk tid med fantastiska människor. Överallt, verkligen ÖVERALLT, möts vi av fördomar. I de flestas ögon är vi bara ett gäng underbegåvade studenter som tar vår tillflykt i att supa och ligga runt. Men hur många skulle klara att ta sina poäng trots all den tid vi lägger ner på att skapa en rolig fritid för oss själva och andra studenter? Jag har sett vilka fantastiska studiegrupper det formas bland oss, där studenter från alla år samlas och delger varandra sin kunskap.

Och det där med alkoholen, som sagt, jag tänker inte hymla med att det dricks mängder med öl och sprit i kretsen, men tvingas man? Fråga Picasso. Fråga Neon. Fråga Argentum, eller nån annan av alla nykterister som finns i vår samling. Även de som är osäkra i början och inte vet om man vågar säga nej, får snabbt lära sig att det ALLTID är okej att säga nej. Det prioriteras till och med. Vi känner till vårt oförtjänt dåliga rykte och är måna om att göra allt vi kan för att det ska bli bättre. En evig stretan i motvind.

Tänk på att vi åsidosätts när det gäller lokaler, ekonomi och inflytande. Men hur påvekar det oss? Inte mer än vi låter det göra. Sexmästerikulturen är genomsyrad av en "ALLT går att lösa"-attityd som jag inte funnit någon annan stans och som värmer mitt hjärta gång på gång.

Åter igen, tänk på alla de band som skapas mellan människor i sexmästerier. Band av kärlek och vänskap som kommer hålla livet ut, som ingen kan förstöra. Och vilka fantastiska, nära vänner jag fått under mina år som sexmästerist. I trefärgad rock, i röd overall, i grå, fransig overall, i vit overall med gröna revärer, i röd overall med grönt vänsterben, i vit overall med röd/svart-randig ärm och brandgult ben med ludd på med flera. För att inte ta a om i lila overall med gröna revärer =)

Varje söndag längtar jag redan till nästa helg eller nästa event. Då får vi utöva vår magi tillsammans igen.

 

Såhär glad blir jag när jag tänker på alla fina människor i föreningskläder.

MINST såhär glad.