Tisdagen kan inte definieras som bara en händelse då dagen genomgick flera olika stadier. Jag hade dessutom en elak förkylning med feber genom de flesta av stadierna, bara en futtig grad, men ändock feber.

Skolan:

Ett väldigt alldagligt stadium med få överraskningar. Eller jo, det var iof en ganska stor överraskning när mannen som hade föreläsningen, plötsligt bryter sin monotona genomgång genom att luta sig lite fram emot klasen och nästintill skrika "KALK!" och fråga oss vad vi tänker på då och Klingan lite tafatt svarar "skolkritor...?".

Sushi:

En fas som sedan kom att delas upp. Eftersom vi hade bestämt att Tisdagsklubben denna vecka skulle göra sushi hos mig så droppade det in folk från femsnåret med förhoppningar om klibbigt ris rullat i sjögräs. Långben hade med en gäst som var snäll, alltid lika uppskattat. Och sushi blev det, ris kokades, sjögräs rullades och wasabi missbrukades.

Poker:

Jag tog ytterst liten del i detta spel då det är lika spännande att spela poker med mig som det är att bowla med David Lega. Man kanske kan sammanfatta det med att Långben knäckte ordentligt och den snälle vännen var lite väl lusten varje spelrunda och började alltid med att gå all in, detta gjorde att han inte var med så mycket varje gång...

Efterfest i köket:

Det började väl med att pokern spårade ut och övergick till någon form av chipkrig mellan Långben och den snälle vännen, för att slippa skador satte jag mig på golvet i köksalkoven och en och en följde folk efter. Snart följde även de krigande efter och allt övergick till en mysstund med te och inte helt friska mängder honung.

Wii:

När de absolut flesta bailade och inte orkade mer plockade jag, Anton och Anna fram Wii med våldspel, men efter att alla sågat våldsspelet vid fotknölarna byttes det ut mot bowling. Annas skills på bowling efter en halv flaska rom var tveksamma, han fastnade i det mesta och sig själv och gav upp kring ett. Jag och Anton fortsatte till halv fyra, då kunde vi inte längre intala någon att vi skulle orka en match till.

Sova:

Det blev ett par timmar men jag väcktes flera gånger av en besvärad Nicklas som inte alls uppskattade mina genomförkylda snarkningar. Jag somnade helt enkelt inte riktigt bra för än han gick upp på morgonen.

Onsdag:

Som inte alls är en fas av tisdagen, men det är en ny dag, klart värd att refereras. En dag som börjar med att jag vaknar av att Anton smäller handen ovanligt hårt i sovrumsdörren ett par gånger, jag river i mitt nyvakna tillstånd ner telefonen från byrån och sedan inser jag att klockan är mycket och att Anton ska gå och att jag har massa spännande wasabimarinerad disk att roa mig med. Sagt och gjort, Anton drog, jag åt lite frukost och tog tag i disken, gjorde mig i ordning och sedan åkte jag in till studs där det vankades sedvanligt onsdagsmöte, det kulminerade i att jag inte fick plumpen trotts nomineringar och att Anton fick posten som barmästare med försäkringar om att det inte innebär någon som helst form av ansvar. Efter mötet var det pubquiz på John L. Även den sedvanlig. Och åter igen vann vi. Åttonde gången om någon har räknat rätt. Denna gång var Skeppar'n vår fjärde part, vi knäckte hårt men vann bara med en ynka poäng, det var helt enkelt högt medel denna vecka eller så har alla andra läst på alla lexikon de kommit över under de gångna sju dagarna. På vägen hem lyssnade jag på en härligt ska-punkig, göteborgsk blandning av Dapony Bros och Navid Modiri & Gudarna. Texterna är underbara, sköna och roliga och jag råkade skratta högt när jag gick förbi en tant. Hon trodde nog att jag skrattade åt henne. Hursomhelst hade hon en snygg hatt. Om den hade haft plastfrukter skulle jag gjort honnör. Så bra var den.

Och jag tror på Jalgot. Snart är det sommar.

På tal om förkylningar:

- Vilken härlig och spännande hosta, sa den lille mannen glatt överraskad, har du någonting emot att jag är med?