Som i ett trollslag tog 2008 slut och 2009 tog vid. Nyårsaftonen inleddes med packande inför kommande vistelse i snörika bergtrakter, när det var klart var det middag hos T-Blå och Laban. En oerhört angenäm tillställning med vin, oxfilé, obscena mängder sås, vin, syndigt god ananaspaj och absint. Och vin. Efter detta undersöktes studenters förenade kunskaper i taxibokning vilket resulterade i en hastig och lustig färd till Chalmers där stämningen var på topp och Anton hade en munter hatt. Mitt otympligt korta fodral förband mig att placera mig på ändan med mycket hastiga och osmidiga knäböjningar, speciellt när soffan som man vill placera sin ändalykt i inte har något underrede utan praktiskt taget är en dyna direkt på golvet. Min nya kameras tålighet testades flera gånger under kvällens lopp och den verkar tillräckligt tålig att fästas som bihang på rocken.

                      Sedan var det dags för tolvslag, det åktes hiss och det sprangs i korridorer, det var fyrverkerier en masse och skålar delades ut till höger och vänster i allsköns vätskor och drickbara flyktigheter. Mitt minne av händelsen finns enbart på bild. I samlad tropp var det sedan cigarrökning, något som varierade i kvalitet och uppskattning. Sedan begav sig min bättre hälft hem och lämnade mig i händerna på de lite mer erfarna sexmästeristerna. Efter ett vingligt "Hörde jag skål?" Och ett massivt "Att du gjorde!" Började människor driva allt man kan tänka sig med lustiga och delvis skrämmande effekter. Det slutade med att jag kom att uppskatta den mycket kalla asfalten utanför Hilbert som sittplats och att jag inte för än idag märkte att mina skor hänger kvar i en påse i festlokalen. Så kan det gå. Som vanligt mådde jag oförskämt bra dagen efter när vi på morgonen satte oss i en bil för att i stillsamt gemak färdas till de snörikare trakterna åtta timmar norr ut. Men som jag alltid sagt: "skall man ha kul kan man lika väl ha det i en orientalisk blandning av bordsvatten och vodka". Gott nytt år folks!

På tal om dagen efter:

Ode Till En Liten Grön Klet Som Jag Hittade I Armhålan En Midsommaraftons Morgon