Mymy och Myaraq.

Jag befinner mig just nu i en sån situation i livet att jag är nöjd med det mesta. Jag bor med en underbar pojkvän mitt i stan, läser något som intresserar mig väldigt och jag har en massa kul saker som åpgår runt skolan och jag omger mig med människor jag tycker mycket om. Och nu skall jag berätta för er om en av dem.

Hon heter Maria. Jag, och några andra, kallar henne Mymy. Hon är även känds som Myran, My, Lilla My och har en finfinblogg som heter Myaraq. Myaraq betyder lilla My på grönlänska.

Hon är en tvärhand hög, tänker nästan precis som mig och har ett fruktansvärt smittande skratt. Hon är världens nästa sämsta eskimå eftersom hon inte tål kyla, men den passionen, stoltheten och längtan som man ser i hennes ögon när hon pratar om sitt hemland Grönland finner man inte hos många människor.

Mymy har inte haft det enklast i livet alltid, nästan aldrig, och troligen på grund av detta har hon blivit en av de starkaste personer jag känner. Hon kan ta sig an vilken svårighet som helst och kliva ut på andra sidan med bravur. Trots att hon bara varit på jorden i dryga 20 år har hon mer skinn på näsan och kött på benen ände flesta skaffar sig under en livstid.

Hon kan vara krävande, lite klängig, uppmärksamhetssökande och ibland sätter hon sig på tvären på ren pin tjiv. Precis som mig.

Men oftast är hon bara underbar, finns alltid för sina vänner när det behövs och vad som än händer så har hon en förmåga att hålla sig själv, och mig, kvar på jorden.

Vi fann varandra nästan direkt under första året på universitetet. Sedan dess har vi förundrat vår omgivning med att mest tramsa, men ändå klara av allt vi ska i skolan. Du förstår, Mymy är också en av de mest intelligenta människor jag känner. Och om ETT skratt förlänger livet så kommer vi leva i minst 100 år till. Det kommer sluta med att vi sitter på nån veranda, invirade i filtar och är skrynkliga som russin. Men vi kommer skratta.

Mymy är värd det bästa i världen, allt det bästa.

Min vackra, vackra Mymy i Grönlands nationaldräkt.

RSS 2.0