Just nu är jag inne i en smärre identitetskris då jag inte vet om jag är den ena eller den andra Linnéa. Eller om jag kanske är Marias Linnéa. Nea är jag hur som helst inte och det är ju det som spelar roll, att de berörda är införstådda med disponeringen av tillkallelser. Även om Nea och jag verkar dela åsikter om kottar, djur som förökar sig genom munnen och reklampennor. Bortsett från denna förvirring är jag ganska säker på vem jag är och känner inget behov i att bära upp eller skapa en bild av vem jag är. Som Hertigen säger om MacGyver: det måste vara ansträngande att hela tiden bära upp en kliché av sig själv på ett sådant sätt. Till och med skattemyndigheterna kommer att förvänta sig att han sköter sin deklaration med hjälp av nitroglycerin och läppcerat.

Idag blev vårt projektarbete klart också. Glasriket kan känna sig dokumenterat! Det sista sammanställdes över ofriska mängder kaffe, thaimat, kladdmuffins och you tube-klipp.

Och så är jag anmäld till Hjärtslaget 2009, det kommer att vara som ett fuktigt årgångsvin med smak av dekadens, något som ger mig samma känsla som ett reportage från Afrika, "lite skam och lite välbefinnande, men mest gör det mig hungrig", Hertigen äger.

På tal om inte helt sinnesfriska saker:

Det är en konst, eller rättare sagt ett knep med att flyga. Knepet är att kasta sig mot marken och missa. Välj en vacker dag, föreslår Guiden, och gör ett försök. Det första är tämligen enkelt. Det enda som krävs är en viss förmåga att kasta sig mot marken med hela sin tyngd, samt en beredskap att inte ta illa upp ifall det gör ont.