Åh! Allt är så bra ibland. Nu är ett sånt ibland. Hade jag kunnat definiera exakt vad som gör allt så bra så hade jag skrivit ner det och delat med mig men jag vet inte så jag kan tyvärr inte sprida någon visdom eller klarhet kring detta.

Läste Hertigens gamla dagboksinlägg häromdagen, jag skrattade så jag grät och magen bara knöt sig. Han har skildrat gemensamma och egna strapatser på ett helt makalöst glorious vis. En favorit är när han har haft tenta, gått på tentapub och lite rund under fötterna hittar en smörgås i fickan som han hade tänkt att äta under tentan. " Så den började jag tugga på, och fortsatte vägen hem. Några meter fram passerade jag Siewert Öholm. Hej, sa jag högt och med munnen full med leverpastej. Han svarade inte så mycket. Dagen efter mådde jag inte så bra." Åh Hertigen!

Spenderade lite quality time med Maria idag. Jag tror på allvar att vi borde tala tystare, flera personer i vår omgivning tittade på oss som om de hade lust att placera oss på anstalter med stora ljusa salar där folk talar lugnt och lågmält till en och alla tröjor knäpps på ryggen. Vi avhandlade rumpor, bordgrannars dåliga kroppslukt (att JAG ens ger mig in i den diskussionen!) och avlade så många, så låga skämt att inte den bästa av limbodansare hade kunnat ta sig under.

Vi var på lägenhetsvisning också. Eller visningar för att vara mer korrekt. Det var två tvåor på Guldheden, och billiga var dom också så mina förväntningar låg vid midjan ungefär. Men där hade jag fel, i alla fall på den ena. Där knakade hallgolvet sådär müsigt och hemtrevligt, i den andra knarrade det lite vätskeskadat, inte lika müsigt. Däremot var den trevliga lägenheten en ensam mans försök till lite filtig 50-talskänsla. Det var ett gott försök som föll vid startlinjen kan man säga. Fondväggarna var bara too much och vardagsrumsmattan var så... brun. Inte okej. Men Maria har smak och jag har rollrar och penslar. We can do miracles!

På tal om galet härliga dagar:

Han var så oerhört belåten med att dagen utvecklats så helt enligt planerna. För bara tjugo minuter sedan hade han bestämt sig för att bli galen, och här sprang han redan på jakt efter en blommig soffa, kors och tvärs över en äng på den förhistoriska Jorden.