Igår var det tisdag och som sig bör var det tisdagsklubb. Det innebar att vi grillade korv över vår uttråkade julgran och att vi spelade spel där vi fick veta att jag var en fyra, Johanna var allt annat än en etta och Elias/Eskil/Emil var ett helt spektra av gissningar då ingen kände honom annat än som en vampyrälskande gambler. Dessutom tyckte Jalgot mest illa om sig själv och Anton och Staffan vet mer om varandra än vad som är bekvämt, Tabbes självinsikter är goda och på Johan kan man alltid öka en, bara för att han är från Dalarna.

Idag var det onsdag och som sig bör var det onsdagsmöte. Det innebar att vi fick veta att nu är det jävlar i min lilla låda full rulle ända till mars med rivstart i en partyfredag, bastu-/lyran-/caps-/tentapubslördag och en födelsedagssöndag. Det kommer at bli ohälsosamt skojigt, men jag har ambitionen att minnas exakt hur ohälsosamt skojigt det slutligen var. Till skillnad från andra onsdagar hölls dagens efterpub inte på John L eftersom dom saknar känsla för takt och ton och studenters alkoholbehov. Vi påbörjade istället en kort men kall vandring som slutade på vattenhålet Flying Scotsman, "NAJS!" sa vi och drev fulwhiskey och chokladöl under stickning och historier om varandras jul- och nyårshelger.

Frånsett att helgen bli en rivstart så verkar det, som jag skrev, som om varje helg fram tills mars är lika full som jag under LV-capsen. Men fullrulle är jag ju som bekant ingen främling för så det är bara att göra sig av med febern, ta på sig partydojorna och antingen köra kalas deluxe för födelsedagsbarnet och hålla på till . Självklarheterna avlöser varandra. Dessutom så har Hertigen fått mig till insikt; Curb your Enthusiasm har ju sjukt mycket mer underhållningsvärde än Paralympics och Professor longhair är något att räkna med.

Och kanske att man kan bli kidnappad, även om man är förvarnad...

På tal om självklarheter:

Fyrtiotvå, sa Djupa Tanken i oändligt, upphöjt majestät.